Farväl – Cross

Den 13 november 2018 får underbara Crossen, Crossi Banossi Maffia Bossi, somna in efter en kort tids sjukdom.

Cross, KORAD Dunderboxer’s Agaton, lämnar ett stort tomrum efter sig hos både oss och hans familj i Dalarna där han bodde sedan 2016.

För alltid ihågkommen som en fantastisk individ, familjemedlem, en speciell själ som var inneboende med styrka, livsglädje, grizzlyliknande humör, stort hjärta, självständighet, total orädsla, känsla för rättvisa, förmåga att beskydda och totalt lita på mänsklig hantering. Cross var en hund som skapade känslor av kärlek hos alla som kom i hans närhet, hans lena huvud som en hästmule och kärleksfullt slickande långa tunga. Hans favoritmänniska var Tommys pappa Stig, så när han såg någon som liknade Stigs gestalt gestikulerade han med hela kroppen att han älskade honom! Cross var också en riktig livsnjutare, han kunde sitta mot husväggen i solskenet, eller i balkongstolen och bara njuta, smaska med läpparna och blinka trött med ögonen.

Cross älskade att få vara i vatten, oavsett om det var skogssump, vattenpölar eller sjöar. Vatten, vatten, vatten! (Av någon anledning räknades inte duschen som vatten…) Han hade förmågan att lapa i sig vatten ur vattenpölar eller snö utan att sakta farten, bara ner med tungan och hakan. Att se Cross trava var en sällan skådad syn, han hade alltid alla fyra tassarna i luften, precis som sin mor.

Cross var en hund med en inbyggd actionknapp som slog på så fort vi gick ut! Han kunde kasta sig ut för stup på 10 meter (och husse trodde att nu var tiden kommen) men upptäcka att Cross obekymrat rusade vidare genom skogen efter landningen.

Cross och matte hade flera upplevelser ihop, bl.a. ett C-format ärr i handen efter ett hål från hörntanden, vi körde korningen tillsammans en solig och varm dag, och matte släpades banan runt av en supertaggad Cross som som var så glad över att få göra så mycket skoj, och han samlade ihop högst poäng av hela kullen!

På sökträningarna när han hittat figuranten och husse ropade in honom, fortsatte Cross att söka, han hade inte tid att avsluta nu, han visste vad han skulle göra; -Stör mig inte, jag jobbar!

En hund som Cross får man bara en gång i livet. Det enda som saknades honom var förighet, men vilken boxer är väl känd för att inte ta vara på sina egna initiativ? Cross har lämnat ett sådant intryck i våra hjärtan att det var därför vi valde rasen Malinois, för att få en till Cross, få kvickheten, modet, styrkan, men också få förigheten.

Stort tack till Sofia, Dunderboxer’s kennel, för att vi fick förvalta denna grabb, för allt stöd och alla fina samtal som vi har fått tagit del av. Han kom som en uppfriskande tornado och grep tag i våra hjärtan, det lilla lejonet med den guldgula pälsen. Vår Cross.